Ja det tar sig, nu sover jag lite längre, ända till 05.18, hahaha… Jag har så svårt för tidsomställningen. Men det är härligt att vakna tidigt, fåglarna kvittrar och solen skiner över staden.
Nu ser jag framemot Kroatien och är så nyfiken och hoppfull på vad proverna ska visar. Jag skulle ha varit hos min svenska läkare i måndags, men han vabbade så jag får en ny tid i aug/sep. Vilket skämt va, man får en tid 3-4 månader senare, svensk sjukvård, suck. “Hej, du har cancer, hej då” Nu fungerar det bra för mig eftersom jag mår bra och inte behöver behandlas här i Sverige (ännu iaf.), men det vet inte dem, jag har inte berättat om min egen resa genom cancern.
I dag ska jag göra det mest tråkiga som finns, jag ska ta tag i massor med pappersjobb som dessvärre kommit lite efter, eller rätt mycket efter faktiskt. Jag har haft viktigare saker för mig, t.ex. som att överleva min cancer. Självklart har resandet, 6 ggr i Bangkok under 1 år, tagit tid och kostat. Dessutom har jag inte riktigt kunnat tänka på annat än mina behandlingar. Men i bland får man lägga undan det som man anser är mindre viktigt just nu och bara försöka fokusera på vad som viktigast. Dessutom har jag blundat för människor som ger negativ energi, det kan också tyckas nonchalant, elakt eller konstigt. Men för att kunna hjälpa andra, måste du först hjälpa dig själv. För mig är det just nu viktigast att få leva och ta del av min familj lång tid framöver, barn och älskade barnbarn som jag vill se växa upp. Ja, ni förstår att valet blir ganska lätt.
Men jag har också något kul jag kommer att arbeta med lite framöver, men det avslöjar jag inte nu, ska berätta om några veckor.
Ha en fin dag och tänk på sockret, eller tänk inte alls på sockret. Tänk ketogent 😉